Intagningsprov, intervjuer, uppsatser och nationella prov.
En väldigt god nyhet är att fler skall tas in i högskolan på andra meriter än betyg och högskoleprov. På tiden, säger jag. Visserligen har jag tänkt plugga i Edinburgh när det bär av till högskolan efter islandsvistelsen, och visserligen räcker mina betyg till nästan allt jag är intresserad av i Sverige, men det känns ändå väldigt bra att möjligheten finns att visa sig duglig på andra sätt än genom gymnasiebetyget. Jag tror att det är viktigt att högskolor och universitet ges större möjligheter att ställa upp egna kriterier för vilka som är lämpliga för studier. Givetvis skall en stor del fortfarande tas in genom gymnasiebetyg, men högskoleprovet kan nog komma att spela ut sin roll när varje skola har egna intagningsmetoder.
Karolinska tar tydligen redan in ett visst urval med intervjuer och uppsatser till sin tandläkarutbildning. Där nämns också att utbildningen annars kräver högsta betyg från gymnasiet. Varför är tandläkaryrket ständigt så populärt?
Däremot är idén om fler nationella prov på grundskolan inte särskilt bra. Jag kommer ihåg hur urbota dumma och trångsynta de proven var. De dödade alla former av oliktänkande – hade man inte svarat exakt som något av deras alternativ gällde det inte. Jag kommer speciellt ihåg ett prov i svenska när man skulle analysera en dikt, någonting som jag var bra på och tyckte om då. Jag hoppade direkt på analysen av de bakomliggande meningarna med dikten, vilket tydligen var helt fel då de hade antagit att elever i åttan inte klarade sådant. Istället var det tänkt att dikten skulle analyseras bokstavligt, typ återberättas, och jag fick noll poäng. Hon förklarade det; ”du har analyserat ett steg för långt”. Hur hade de tänkt sig att införa nationella prov i ännu luddigare ämnen, så som religionskunskap och samhällskunskap?
Nationella prov på grundskolan i fysik, kemi och biologi är bara vansinnigt. Jag har gått på Rymdgymnasiet i Kiruna, tillsammans med folk från hela Sverige. När vi började hade vi med oss väldigt olika förutsättningar från grundskolan, men det spelade ingen roll över huvud taget exakt vilka fakta man har med sig från naturvetenskapliga ämnen i grundskolan när man skall läsa Fysik A eller Kemi A – grunderna går man igenom i alla fall. Det som istället borde läras ut är det naturvetenskapliga tankesättet. De naturvetenskapliga fakta man har med sig från grundskolan är såpass grova förenklingar att man tvingas lära sig allt nästan från grunden i vilket fall.
Nej. Centralstyrning av skolväsendet är en väldigt dålig idé, och klingar dessutom dåligt med det liberala tankesättet. Sluta upp med det tack.
Kari sa,
maj 3, 2007 vid 7:06 f m
I didn’t have to take any extra tests to get accepted to University, so the whole concept kind of scares me to be honest. Spooky stuff. I still think that those things shouldn’t matter as much as interviews and possibly essays + qualifications that aren’t directly school related though.
On a side note, about what you said about airships… well, I don’t have an airship, but I do have a spaceship: http://community.livejournal.com/teh_starship/
I suggest you check it out. It has wonderful red-haired brilliant women and Carnivale. ^^ And mostly tales of incredibly irresponsible, frivolous and silly events taking place in the wonderful apartment I am sad to say I am moving out of in about a month. I wish you could have seen it, it’s a majestic place. Boo-Hoo. I promise it will give you perspective in life. And on another side note, I bring you a Norwegian quote, translated into English:
”Perspective. Perspective is one of those things one ought to be able to purchase and administer intravenously.” – Erlend Loe, Naïve.Super
I couldn’t make your link work though. ;_;
Crap.. I write really long comments at 7 am in the morning when I haven’t slept in a very long time and desperately need some sort of highly caffeinated beverage to help me get through another couple of pages of this essay I need to turn in in less than 9 hours.
Tobias Smedberg sa,
maj 3, 2007 vid 10:19 f m
Det är rätt och riktigt att vi går bort från betyg och högskoleprov, eller rättare sagt, att vi kompletterar dessa urvals och antagningsmetoder. Det är sedan länge känt att högskoleprov och betyg främst gynnar de som är uppväxta i akademikerhem med svenska som modersmål – inte de som bäst kommer att klara av sina studier.
Däremot så är Leijonborgs förslag fullkomligt verkanslöst, om inte direkt skadligt. Fortfarande menar han att det lokala urvalet INTE ska få användas till att bredda rekryteringen till högre utbildning. Uppsala universitet med flera lärosäten har blivit fällda för att de försökt använda kvoten till att få in fler studenter från studieovana miljöer (vilket var det ursprungliga syftet med det lokala urvalet).
Om inte Leijonborg klargör, genom förordning och lagtext, att det lokala urvalet visst ska få användas till att bredda rekryteringen till högre utbildning – då riskerar denna fria kvot att användas till att rekrytera högpresterande redan gynnade grupper i samhället. Illa.
Jag har skrivit om detta på min blogg idag.
Via OMinde sa,
juni 8, 2007 vid 6:36 e m
GRATTIS TILL:
Hugi Óskráður Assgeirsson på Geymvísinda-menntaskóla í Kiruna
Vi inom Privatpartiet vill önska dig all framgång i din framtida verksamhet.
Ditt arbete inom Privatpartiet har skördat oändliga framgångar.
Prognosen och beviset grundar sig på Eulers 5:e sats, postulat 3 nämligen:
Premiss 1: tv-faktorn = slutvärde DIV startvärde
Premiss 2: (startvärde = 0 ) MEDFÖR (tv-faktor oändlig) (*)
Premiss 3: startvärde = 0
——————————————————
Slutsats: tv-faktor oändlig (enl de gamla islänningarna)
QED (* = postulat 53)
Många varma hälsningar
Privatpartiets HQ
norður Svíþjóð
PS Förbjudet kopiera detta meddelande utan hänvisning DS