Aerugo Hissings

Jag blev kontrad av Lindholm, som avvisar kritiken från mig och andra som skrämselhicka. Tyvärr missförstår han poängen totalt.

Enligt skolverkets betygskriterier krävs analys och insiktsfull diskussion och sammankoppling av samlade kunskaper för att nå de högre betygen. För ett MVG i fysik är ett av kriterierna: “Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.”
Att bedöma en diskussion gjord av ungdomar med standardiserade metoder är inte direkt en lätt uppgift, och liknande krav för högre betyg finns i betygskriterier för samtliga teoretiska ämnen. Jag har sett bedömningsmallarna som används – de är i bara öppna för vissa ståndpunkter, baserade på vissa vinklar av den fakta som presenteras. Om man har andra kunskaper, som man presenterar och baserar en slutsats på, så är det antingen fel, eller så går det under kategorin “likvärdigt svar”. Vad likvärdigt är beslutas av enskild lärare, och är således åter fullständigt subjektivt. Problemet blir ännu tydligare när det kommer till samhällsvetenskapliga ämnen, där i stort sätt alla kriterier för MVG kräver diskussion och analys.

Lindholm konstaterar:

För att kunna avgöra vilka som ska ha godkänt och vilka som inte ska ha det så måste man mäta kunskap. Och det är det tusen gånger bättre att ge läraren ett standardiserat prov i handen så att bedömningen blir likvärdig över hela landet. Det vinner alla på.

Visst, jag är öppen för att låta nationella prov i grundskolan avgöra en sak – godkänd eller icke godkänd. En kompromiss som jag ser det är:

1) Nationella prov i grundskolan avgör endast om eleven är godkänd eller inte.

2) De nationella proven utökas med två ytterligare prov; ett för naturvetenskap och ett för samhällskunskap.